Rostfritt stål är en så kallad järnlegering, bestående av minst 10,5% krom. Denna typ av stål har fått sitt namn av dess goda motståndskraft mot rost. Kromet i stålet skapar en tunn, skyddande hinna av kromoxid som motverkar rosten, denna hinna har även en förmåga att återbildas ifall stålets yta skulle skadas.
Vissa rostfria stål kallas rosttröga stål, dessa stål har en egenskap där korrosionsfilmen (rosten) bilder ett skikt som efter en viss nivå motverkar vidare rostbildning. För industriföretag innebär användningen av rostfritt stål en stor del i olika fabriksprocesser.
Stålen klassificeras efter struktur och utgörs då av främst 4 olika klassificeringar.
Austenitiska stål
Så kallade austenitiskt rostfria stål utgör majoriteten av rostfria stål. Detta stål är omagnetiskt, kan inte härdas. Austenitiskt rostfritt stål består till 12-30 % av krom, 7-30 % nickel och slutligen vanligtvis 2-3 % molybden. Denna typ av stål innehåller en väldigt lite kol vilket även det bidrar till stålets motståndskraft mot rost samt gör det lätt att svetsa i. Stålet är även lätt formbart.
Martensitiska stål
Denna typ av stål har vanligtvis en kromhalt runt 12-16 %, en låg nickelhalt men förhållandevis hög kolhalt. Martensitiska rostfria stål är så kallade hårda stål och används vanligtvis i miljöer där de utsätts för måttlig risk för rost. Detta stål är magnetiskt och kan inte svetsas.
Ferritiska stål
Stål med ferritisk struktur har vanligtvis en kromhalt mellan 12 och 30%, en låg kolhalt och en mycket låg nickelhalt. Detta stål är magnetiskt och kan inte härdas. Ferritiska stål har dålig svetsbarhet och lämpar sig därför inte som konstruktionsstål.
Duplexa stål
Stål av denna klassificering innehåller upp till 29% krom, mellan 5-8% nickel, 1-4% molybden, 0,4% kväve och en kolhalt på under 0,03%. Duplexa stål har en hög motståndskraft mot rost och lämpas dig därför för användning där det finns hög risk för korrosion. Stålet är väldigt starkt, är magnetiskt och har god svetsbarhet.